Familia Omnia Mea

Direktlänk till inlägg 8 september 2012

Jag har en liten katt som heter Myran

Av Johanna Widoff - 8 september 2012 22:20



Det är något alldeles visst med att vara ute i naturen en solig, halv sval höst dag.

Luften, färgerna, hela känslan i kroppen är bara så härlig!

Ännu bättre blir det när man dessutom får spendera tiden med absolut underbara personer!

 


Grilla korv, fika gott och skratta tillsammans i trevligt sällskap :-D

Så värdefullt!

 


I skogen kan man hitta både det ena och andra...
En "liten" Groda lekte med oss en stund, mycket facsinerande tyckte Felicia!
Ronja och Felicia  mumsade blåbär ikapp.

Vi utforskade, upptäkte, tittade, hoppade och klättrade.

♥ Hand i hand och sida vid sida - du och jag min älskade lilla skatt 

 


Nya fina tavlor som Älsklingen hittade förra veckan och tyckte skulle passa hemma.. :-)

Och båda tavlor passar verkligen bra hemma hos oss också!! 


Jag har en liten katt som heter Myran.  Det är en busig liten katt, Myran. Som både jamar och låter. Hon älskar pannkakor eller köttbullar, bullar och frukt och annat som kan vara gott ibland, russin tillexempel.

Myran tycker om att gå promenader och utforska saker, speciellt små kryp, och plockar gärna blommor, stenar, pinnar och andra saker som kan vara fina som man hittar ute. Bär också så klart, men då är det viktigt att äta upp de på en gång. När man är ute får man gärna klättra mycket på stenar och gå i skogen, eller till en lekpark, där man tillexempel kan gunga eller åka kana och leka i sandlådan där man lagar tårtor och bygger torn (som man måste riva).

Myran älskar att höra sagor och att sjunga och att berätta saker (då måste man bara säga "Mamma vet du en sak" minst fyra gånger innan man faktiskt kan säga vad man ville, och mamma svarar alltid alla fyra gånger "Ja Felicia"), att dansa också. Kramas är så klart någonting som man ska göra många gånger om dagen!

Ganska ofta vill Myran rita eller pyssla med saker, som att klippa, det är så roligt! Då ska helst någon få "skapelsen", men först måste man "knacka hand", för det är så busigt kul!

Det är fantastiskt egentligen så mycket min lilla katt kan göra, och hur ofantligt mycket som jag tycker om henne! Så många saker som hon kan, så mycket hon har att prata om och berätta är himlans fint också, vilket gör att jag i min tur också har så väldigt mycket jag skulle kunna skriva om...

Annars, när man precis inte är en katt som heter Myran, så kan man leka att man är en mamma/mormor och ett barn, gärna en syster i någon ordning, och då gör man olika saker, och på olika sätt, för det är ganska viktigt. Då säger man "barnet..." eller "mamman..." innan man fortsätter förklaringen till hur leken går till och vad man ska göra...

 

Jag tycker väldigt mycket om att ha en liten katt som heter Myran! För min lilla katt är väldigt mjuk och gosig. Det är en snäll och fin katt som mest jämt är glad och hittar på en massa roliga saker. Ibland blir katten ännu mindre än att den är liten redan, och ibland växer den så snabbt att den blir stor.

Det är väldigt spännande att ha en liten katt som heter Myran, för det händer alltid en så massa spännande saker då, och jag får lära mig så många nya härliga saker! 

Jag tror att min lilla katt är den allra finaste och bästa lilla katt som finns!

Hon är så speciell, så duktig, så klok och så charmig att jag bli alldeles varm hela jag!

 

Här kommer föresten en bild på min lilla "Myran" när vi var ute i skogen och klättrade på stora stenar (och hoppade) och klappade grodor, åt bär, höll handen och skrattade en väldans massa, hon och jag 


   


Imorgon är en ny dag, men andra spännande saker, så nu är det dags att sova, så att jag orkar ut på nya äventyr (och en massa plugg!!!) Snart är både helgen och den här veckan slut, och jag tror vi både längtar och ser fram emot veckan som kommer...!


*så oändligt saknad*

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna Widoff - 22 februari 2017 05:31

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

Av Johanna Widoff - 18 maj 2016 11:20

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

Av Johanna Widoff - 26 november 2015 22:41

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

Av Johanna Widoff - 16 augusti 2015 23:56

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Av Johanna Widoff - 12 maj 2015 10:59

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards