Alla dagar kan inte vara toppen dagar,

men det behöver å andra sidan inte betyda att det inte varit bra dagar...

Idag har sista arbetspasset för månaden gjorts, får se hur mycket som väntas nästa... Men det får nog bli lugnare på den fronten till fördel för plugg, välmående, familjen, och ja, sådant. Mycket läsning och flera uppgifter som ska in, snart, eller relativt snart. Jag har hellre tid att läsa och skriva på min nivå än att nöja mig med mindre när jag vet att jag kan.

Kunskap och kompetens är viktigt, och det ena får man inte utan det andra. Ingen kompetens utan faktiskt kunskap och ingen kompetens utan praktisk kunskap, det handlar inte alltid bara om vetande, utan om förståelse, samband och slutledningsförmåga, iaktagelse och sådant.

Idag har jag ängnat mina tankar åt viss reflektion och några kloka råd och meningar. Dessutom har jag åstadkommit en del pluggande, trots att jag varit ovanligt trött på ett mycket ouppskattat sätt av mig själv. Jag vill vara full av kraft och energi, nog för att man inte alltid kan vara det... Jag gav mig själv förmiddagen "ledigt" och bäddade ner mig i soffan med ett gott te. Skönt så! Önskar dock att jag haft lättare att känna mig okej med det och kunde slappna av mer på dagen för att vila ordentligt, när och om det nu behövs (som då). Jag vill så mycket ibland!

Jag tror på att få tilltro, att få rymd att prova, försöka och att själv upptäcka och lära. Jag tror på frågor, nyfikenhet och att vara tillåten att utforska, känna och undra. Livet är stort och fantastiskt och det finns så mycket att tänka och tycka över där i.

Felicia är frågvis och undrar och funderar. Det är så härligt! Och vissa dagar liite jobbigt när man ska svara på samma sak, gärna flera gånger.. :p haha Eller när promenaderna mellan dagis och skola blir allt mer utdragna, bara för att mina bushjärtan vet att dem kan, de får och det är helt okej.. Även om man vissa dagar gärna bara skulle pinna hem för att, jag vet inte egentligen..? Man kan ju inte vara på topp jämt, i alla fall inte i massa minusgrader, snö plask och sådant. Fast samtidigt njuter jag och ler med hela kroppen åt deras stora glädje, upptäckar anda, nyfikenhet och fantasirikedom! Det är ju preciiis så som jag vill att det ska vara, bara det att jag nästan glömmer bort det, lite grann, ibland..

Var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där.
Vi se ju inga stjärnor
där intet mörker är.

I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill.
Ty mörkret är allt, som ljuset
med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
Var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...