Det känns så konstigt. Det är så tomt. Himlen är sådär gråvit och de gulnande löven rasslar i vinden utanför. Äpplena mognar och växterna vissnar och sjunker mot marken...

Kissemissen ligger och kurrar här intill mig, små biter mig i armen och gosar. Ur stereon strömmar klassiska toner och skolböcker, skrivpapper och pennan väntar mig. Igår när jag läste var det så spännande, så roligt!

Jag följer mina drömmar, jag vet vad jag vill!

Men det är så tomt och så tyst. Det känns så konstigt.

Storasyster och lillasyster är på dagis. Efter en super härlig gårdag tillsammans med solsken kramar och bus<3 En natt med ilska, kramar och närhet, åh min lilla skatt! En morgon med tillhörande bestyr . . .

Det går bra med dagis, det är bra med dagis! Jag är så stolt över mig själv som klarar och gör det så bra.

Jag är så STOLT över mig själv som mamma och förälder, för jag vet att jag är RIKTIGT BRA! Jag är busig, kärleksfull, ansvarsfull, rolig, ger ansvar, sätter gränser, stöttar, uppmuntrar och en hel massa annat... Jag är otroligt stolt över våra tjejer, dessa båda underverk och fantastiska flickor!! Stolt för allt som vi ger och delar, som vi har kvar att uppelva och se tillsammans.

Jag är glad, för jag gör mitt bästa och menar väl.

Jag tänker gott och är så tacksam för allt som jag har.

Nu ska jag stoppa näsan i böckerna och plugga!

Jag ska skriva och berätta utan att säga någonting.
För detta kan inte ord beskriva.
Men du vet och jag vet, och det är de viktigaste,
vi vet tillsammans och bryr oss inte om de andra som inte vet.

 

Jessica

14 september 2010 12:06

Låter härligt.
Visst är du fantastisk
J

http://www.busnova.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...